Hur används SROI?

SROI används idag inom allt från projektutvärdering till upphandling, och fokuserar alltså effekter och påverkan istället för enbart prestationer. En SROI-analys kan uppfylla en rad syften. Den kan bland annat användas som ett verktyg för strategisk planering och förbättringar, för att kommunicera påverkan, attrahera investeringar, eller ligga till grund för investeringsbeslut. Med SROI underlättas dessutom skapandet av samsyn mellan en organisation och dess intressenter avseende vad som skall uppnås. En maximering av det sociala värdet underlättas därmed. SROI har använts av små, stora, nya och etablerade organisationer i den sociala ekonomin, offentliga sektorn och näringslivet. Hur används SROI?

En SROI-analys baseras på sju grundläggande principer:

  1. Involvera intressentern

    En intressent är antingen en person, en organisation eller en del av miljön som upplever minst en effekt som en konsekvens av de aktiviteter (analysobjektet) som en organisation eller verksamhet genomför. För att ta reda på vilka effekterna är, hur omfattande de är, och vilket värde de har behöver intressenterna identifieras och involveras i analysen. Det är genom dialog med intressenterna som relevant information om förändringen kan identifieras.

  2. Förstå vad som förändras för intressenterna

    Effekter kan vara positiva och negativa, förväntade och oväntade. Det är dessa förändringar som skapar eller förstör värde, och för att förstå hur dessa uppstår och i vilken omfattning behöver information om dessa i sig samlas in.

  3. Värdera effekterna

    För att förstå vilket värde analysobjektet skapar – socialt, miljömässigt och ekonomiskt – behöver effekterna värderas. Det är med hjälp av sådan information som medvetna beslut med fokus på värdeskapande kan fattas.

  4. Inkludera bara det väsentliga

    Information kan betraktas som väsentlig om den har potential att påverka intressenters eller andra aktörers beslut. I användningen av SROI ska just sådan information fokuseras för att primärt lyfta fram betydande konsekvenser av analysobjektet. Väsentlighetstest behöver därför göras genom hela processen för att avgöra vilken information som ska inkluderas respektive exkluderas.

  5. Överdriv inte

    Grunden för ett trovärdigt användande av SROI är att inte överdriva betydelsen av de aktuella aktiviteterna. Det är därför viktigt att vara ödmjuk inför (och synliggöra) det faktum att även andra individer och organisationer kan ha påverkat intressenterna i ”rätt” riktning, och att en del av värdeskapandet därmed beror på dem.

  6. Var öppen och tydlig

    Trovärdighet är ett ledord i användningen av SROI. Att noggrant redogöra för den intressentinvolvering och de vägval, tillvägagångssätt, bedömningar och värderingar som skett under analysens gång är därmed viktigt, så att de som tar del av utfallet kan bedöma dess relevans. Spårbarheten ska vara så pass god att någon annan kan göra om analysen med motsvarande utfall.

  7. Få utfallet granskat

    Utfallet vid användningen av SROI bör utsättas för granskning. Syftet är att säkerställa en god kvalitet och därmed ge utfallet ökad trovärdighet och användbarhet. Det innebär framför allt att intressenter tar del av utfallet och ger sin syn på det; de behöver känna igen sig i berättelsen. I de fall utfallet kommer att användas externt, exempelvis i dialog med finansiärer, bör även en oberoende kvalitetsgranskande aktör utvärdera analysen som helhet och dess delar och ge ett uttalande om kvaliteten. Sådan extern granskning tillhandahålls av både Social value Sverige och Social Value UK.

I SROI tar de sju principerna sig uttyck i totalt sex stegen, som tillsammans leder användaren fram till en väl genomförd, transparent och trovärdig analys.

De sex stegen är enligt följande:

  1. Fastställ analysens omfattning och identifiera huvudsakliga intressenter.

    Gränserna för SROI-analysen fastställs: vad skall analyseras, vilka resurser finns tillgängliga, vem skall genomföra analysen etcetera. Ett första urval av de huvudsakliga intressenterna sker också.

  2. Kartlägg insatser, aktiviteter, prestationer och effekter

    Genom att involvera intressenterna kan kartläggningen av den verksamhet som undersöks inledas; hur har insatser omvandlats till aktiviteter, prestationer och effekter?

  3. Mät effekterna

    Indikatorer utvecklas för att mäta om effekter har uppstått, och i så fall i vilken utsträckning.

  4. Fastställ påverkan

    För varje effekt behöver analysobjektets påverkan tydliggöras, det vill säga hur stor del av förändringen som beror på verksamheten eller aktiviteten i fråga, och därmed hur stor del som beror på andra faktorer.

  5. Beräkna SROI-värdet

    Så kallade monetära proxytermer utvecklas för att mäta värdet av de uppmätta effekterna. Värdet av de positiva och negativa effekterna summeras sedan och relateras till investeringen. Ett SROI-värde erhålls då, exempelvis 3:1 eller 2-4:1. Exemplet talar om att för varje insatt krona skapas värde om tre respektive mellan två och fyra kronor. Att testa känsligheten i analysens antaganden är också en del av detta steg.

  6. Redovisa, använda och förankra

    Det sista steget i analysen innebär att den genomgår en oberoende kvalitetsgranskning, att resultaten kommuniceras till intressenterna, att informationen används för beslutsfattande samt att SROI-processen förankras i organisationen; den behöver blir en naturlig del av verksamheten.