Vad är SROI –
Social Return on Investment?

Ett kort introducerande filmklipp om innebörden av SROI hittar du här.

Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt finansiella termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social return on investment) har en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Det som är bra för den ene, är inte alltid bra för den andre

Värdeskapandekedjan berättar historien om förändringen, det vill säga hur värde skapas

SROI är ett effektbaserat koncept, vilket innebär att värdeskapande förändring snarare än prestationer fokuseras. Prestationer handlar primärt om de kvantitativa konsekvenserna av aktiviteterna. Det innebär att en prestation utifrån en utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter är ökat självförtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen leder till. Med hjälp av intressentinvolvering och -analys skapas en värdeskapandekedja som tydliggör verksamhetens värdeskapande. En värdeskapandekedja beskriver hur insatser bidrar till aktiviteter, prestationer och effekter, vilken del av förändringarna som faktiskt beror på de aktuella aktiviteterna, och slutligen vilket värde effekterna har.

Pengar används som mått, för att kommunicera nytta

SROI är ett av få koncept som beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, social integration och egenmakt. Därmed kan en total bild av förhållandet mellan kostnader och värde skapas. SROI handlar alltså om nytta snarare än pengar. Att använda pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde, och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande.

SROI har sitt ursprung i USA och den filantropiska organisationen Roberts Enterprise Development Fund (REDF). REDF ger stöd till frivilligorganisationer som arbetar med att få människor långt från arbetsmarknaden tillbaka till arbete, bland annat genom sociala innovationer. De utvecklade SROI i början av 1990-talet i syfte att avgöra var deras investeringar gav störst samhällsnytta.

År 2003 tog nef (new economics foundation) REDF:s metod till Storbritannien och vidareutvecklade den med hjälp av social redovisning. År 2003 bildas även det första formella SROI-nätverket i världen, The European Social Return on Investment Network, och år 2009 publiceras den första guiden on SROI (på engelska i Storbrittanien). År 2010 tog ESF-projektet SOUL (Sociala ekonomins organisationer i lärande och utveckling) genom Serus konceptet till Sverige. År 2011 bildas Svenska SROI-nätverket (numera Sociual value Sverige) som sedan år 2013 är direkt associerade med den internationella organisationen Social Value International.